Kladkakemuffins

Smaka på ordet.. KLADDKAKEMUFFINS.,, det får smaklökarna att dra igång och sötsuget gallskriker,,,
I två dagar gick jag och sög på det, kollade torrvaruskåpet.. allt fanns hemma, jag behövde inte ens gå och knacka på hos grnnen för att det fattades ett ägg eller att det fanns dl för lite mjöl..

I går kväll åkte Tobbe iväg ett ärende och DÅ!!!! ... jag slog till fram med vispar bunkar och hela köket förvandlades i vanlig ordning på två minuter till en (vad jag inbillar mej) en livsmedelsbutik där en bomb briserat.. Min gamla chef på pizzerian i norrland sa alltid att han var helt förundrad över mej och min jämnåriga kollega, runt henne var det rent och snyggt tom i värsta ruschen och runt mej var det totalt KAOS av skinka, räkor, ost och tomatsås överallt... Men till mitt försvar (och förmodligen orsaken till varför jag alltid fick stå i baket i ruschen) var att hon fixade två pizzor varje kvart och jag sex stycken på samma tid... (jag ska återkomma i en senare blogg om min tid på pizzerian i Rosvik, dom här raderna väckte massor med minnen till liv)
Men nu åter till KLADDKAKEMUFFINS:arna... Jag hade hittat ett recept på nätet som hade fått så många bra betyg över smak och lätthet att baka... MEN alla var överens om att sockermängden 4,5 dl till 10 muffins var överdriven 3,5 dl var alldeles nog...
Nu hade jag alltså dragit igång jag vispade,smälte och rörde ner i vild förtvivlan opps det råkade hamna 1/2 dl kaka i denjust färdigdiskade maskinen som stod lite öppen för avsvalning resten hamnade på mej... tur att jag hade gott om det det var bara att måtta upp på nytt,
Jäklar mjöler kom med sån fart ur bunken att en stor del av mej och golvet färgades vitt
hmmm... hur var det nu hade jag satt i vaniljsocker troligtvis för burken stod öppen och det fanns spår bredvid..Ha ha tur att det syns vad man gjort då blir det ialla fall inte dubbelt..
Men nu skulle dom ner i den färdiga muffinsformen med 12 hål det gör ju inget om två är tomma.. MEN!!!! när jag hade fyllt tio hål till dryga hälften så var det minst lika mycket smet kvar... Jaja det var ju bara att fylla i de resterande och ta fram en ugnsfast form och slå i resten..
Detta framkallade ett gammalt minne som jag ibland har försökt förtränga men mina vänner från "stenåldern" älskar att höra om så det får nog aldrig begravas i glömska:

Jag har nog bertättat tidigare om att jag blev mamma som ung När jag var 19 år hade jag två små underbara tjejer som jag skulle ansvara för och försöka ge ett någorlunda normalt liv. I det var jag ganska säker på att det ingick att kunna baka ock laga mat,,, det var bara att försöka. Med tanke på mina sparsamma besök i skolan på högstadiet så var hade jag inte varit någon hängiven besökare i skolköket,, kort o gott jag hade aldrig bakat bullar,,, men hur svårt kan det vara.. ??
Jag hittade ett recept på en ½ l mjölk och jag bakade enligt min sambo och våra vänner t.o.m min argsinta svärmor var tvungen att säga att dom var goda...
Herregud vad enkelt MEN!!! de tog ju slut på en kväll, så dagen därpå tog jag mina barn i vagnen och vandrade till affären och inhandlade på nytt vad som behövdes... men nu skulle det inte ta slut på en kväll.. (vi hade stor frys)..
Hem och starta hushållsassistenten jag hade fått i julklapp för just såna här ändamål, fram med papper och penna för nu skulle receptet omvandlas .. få se nu ?!? hur får man en deg på ½l mjölk att bli en deg på 5 liter (ja fem liter)...
Nu var det bara att börja.... oj!!! assistentbunken blev visst för liten jaja jag hade fler bunkar..
Till slut var hela köket fullt av bunkar som jäste och jäste och jäste.. Jag var tvungen att ta till djuptallrikar och kastruller något bak blev det inte,, Ner med all deg i soppåsar och ut i sopsäcken,,, hela köket var fullt av nerskitad disk och degrester som luktade mäsk..
När min sambo kom hem höll han på att få slag redan ute på gården,,, Någon eller något hade gömt sig i sopsäcken,, set prasslade i pappret och det rörde sig sakta... Han rusar in i huset för att få en förklaring när han kommer in tvärstannar han i dörren och bara gapar över förödelsen.. Hela köket som en krigszon tonårsmamman gråtande i röran med två små hsteriska barn som varken fått mat eller torra blöjorpå flera timmar pga degjakt... Behöver jag tala om att den enda storbak som blivit sen dess är den jag har med mej vart än jag går,, (kanske som en påminnelse)

Jaha ja nu var det dags att grädda KLADDKAKEMUFFINSARNA... 15 min i 160´ Är det någon som tror på att dom var klara på den tempen på den tiden... ICKE.!!!
När de till slut blev klara gick dom inte att få ur formen hela...
Men för information ska sägas att förödelsen blev god,,,
Tobbes kommentar var: "Bakning är det din grej? "
Jag lär aldrig bli konditor med små vackra skapelser...

Jag har fått frågan varför jag bloggar så sällan... Förstår ni nu!?!?! Det svävar iväg..
Jag är specialist på att få en relativt kort historia lååååång,,,

PUSS