Here we go again

Jaha ja... jag har slängt kryckorna för några veckor sedan.,, Jag cyklar på motionscykeln,,, jag fixar trappen utan större problem och jag kan ränna runt på köpis och IkEA utan större problem,,, Jag kör bil bättre än ett höns och jag har börjat ta kortare promenader med min fyrbenta älskling..jaja den tvåbenta får oxå följa med.

Jag funderar om julens vara eller icke vara.. vill spara pengarna och ta en vårtur till Thailand... jag och Marina (grannen) kollar billiga flyg till Bangkok, dom har sjunkit ca tretusen på ett par veckor om man vill åka i månadsskiftet mars/april... och det vill man väl..!?!? Från början planerades en resa Sandra, Sagge, Tobbe och jag,, sen blev grannarna också intresserade... Nu verkar det bara vara Marina och jag kvar.. men vad f-n Vi har rest förr och hade riktigt trevligt så det kan vi nog ha igen,,, Sisådär två veckor på Phuket och ca tre nätter i Bangkok,,

Dagens pris var 5400 nonstop med Thai Air (nio timmar.. helt ok)

Mitt i allt detta positiva så ringde operationsplaneraren från Bollnäs och hälsade mej välkommen åter för operation av det andra knät den 12 januari,,, jag tror att allt stannade av,, jag såg mej själv framför mej sittande i min säng i vardagsrummet med dödsångest...

Ja ja jag vet att det låter väldigt överdrivet men den som känner mej och vet hur sjåpig jag är bara för att ta ett stick i fingret kan nog föreställa sig mina dödskramper innan och efter op. Tänk bara när dessa hurtiga sköterskor kommer och ska bara sätta in en "liten nål" i armvecket och jag skakar så stolar och bord flyttar sig..

När jag 1983 skulle operera mitt ledband i foten så kom hela op.avd ut och undrade vad det var för ljud utanför... Det var jag som skakde så att metallsängen skramlade,,, -Men lilla gumman så rädd får maninte vara vi ska genast se till att du får lite lugnande.. och vips har dom proppat mej full med Valium som jag av någon outgrundlig anledning får hysteriska gråtattacker av,,, -Men lilla gumman så där ledsen får man inte vara ...vi ska genast hjälpa dej... sen kommer nästa brigad med mer Valium och "lilla gumman" tjuter hejdlöst Cirkusen är i full gång..

Alla försöker trösta mej och säger att det blir lättare den här gången...jag har ju redan gått igenom det en gång,,,, Pyttsan jag har ju redan gått igeom det en gång så jag är ju fullständigt medveten om hur hemskt det är och hur nära döden jag är när de kommer med sina små fina nålar.. som de lyckas punktera mej med,, sist såg jag ut som en kamouflagefärgad nåldyna om armar och händer och benet såg ut som en nytillverkad blodkorv uppsvullet och knallblå-gul-grönt...

För att inte tala om tiden efteråt först magen som kapsejsade pga värktabletterna och sen svullnaden som inte släppte förbi blodflödet i knät... Så försök inte lura mej....

Men men om jag nu mot all förmodan skulle överleva ytterligare en gång så tänker jag "dra" till Asien när såret läkt och jag behöver mental styrka och rehab.. Ligga på en strand och få massage... Det kanske gör att jag tar mej igenom en gång till..

Jag som hade tänkt baka idag,,, av detta blev intet,,

I stället så tog jag och Marina en tur in till CityGross på V.I.P.-kväll ,,,,herregud vilken röra av folk och vagnar... Vi gjorde väl ett par "fynd" så att det blev mödan värt...

Nu tror jag att jag ska sätta mej ner och snickra på mitt testamente så att det är klart fall jag inte överlever de "små fina nålarna"

PUSS