Here we go again

Jaha ja... jag har slängt kryckorna för några veckor sedan.,, Jag cyklar på motionscykeln,,, jag fixar trappen utan större problem och jag kan ränna runt på köpis och IkEA utan större problem,,, Jag kör bil bättre än ett höns och jag har börjat ta kortare promenader med min fyrbenta älskling..jaja den tvåbenta får oxå följa med.

Jag funderar om julens vara eller icke vara.. vill spara pengarna och ta en vårtur till Thailand... jag och Marina (grannen) kollar billiga flyg till Bangkok, dom har sjunkit ca tretusen på ett par veckor om man vill åka i månadsskiftet mars/april... och det vill man väl..!?!? Från början planerades en resa Sandra, Sagge, Tobbe och jag,, sen blev grannarna också intresserade... Nu verkar det bara vara Marina och jag kvar.. men vad f-n Vi har rest förr och hade riktigt trevligt så det kan vi nog ha igen,,, Sisådär två veckor på Phuket och ca tre nätter i Bangkok,,

Dagens pris var 5400 nonstop med Thai Air (nio timmar.. helt ok)

Mitt i allt detta positiva så ringde operationsplaneraren från Bollnäs och hälsade mej välkommen åter för operation av det andra knät den 12 januari,,, jag tror att allt stannade av,, jag såg mej själv framför mej sittande i min säng i vardagsrummet med dödsångest...

Ja ja jag vet att det låter väldigt överdrivet men den som känner mej och vet hur sjåpig jag är bara för att ta ett stick i fingret kan nog föreställa sig mina dödskramper innan och efter op. Tänk bara när dessa hurtiga sköterskor kommer och ska bara sätta in en "liten nål" i armvecket och jag skakar så stolar och bord flyttar sig..

När jag 1983 skulle operera mitt ledband i foten så kom hela op.avd ut och undrade vad det var för ljud utanför... Det var jag som skakde så att metallsängen skramlade,,, -Men lilla gumman så rädd får maninte vara vi ska genast se till att du får lite lugnande.. och vips har dom proppat mej full med Valium som jag av någon outgrundlig anledning får hysteriska gråtattacker av,,, -Men lilla gumman så där ledsen får man inte vara ...vi ska genast hjälpa dej... sen kommer nästa brigad med mer Valium och "lilla gumman" tjuter hejdlöst Cirkusen är i full gång..

Alla försöker trösta mej och säger att det blir lättare den här gången...jag har ju redan gått igenom det en gång,,,, Pyttsan jag har ju redan gått igeom det en gång så jag är ju fullständigt medveten om hur hemskt det är och hur nära döden jag är när de kommer med sina små fina nålar.. som de lyckas punktera mej med,, sist såg jag ut som en kamouflagefärgad nåldyna om armar och händer och benet såg ut som en nytillverkad blodkorv uppsvullet och knallblå-gul-grönt...

För att inte tala om tiden efteråt först magen som kapsejsade pga värktabletterna och sen svullnaden som inte släppte förbi blodflödet i knät... Så försök inte lura mej....

Men men om jag nu mot all förmodan skulle överleva ytterligare en gång så tänker jag "dra" till Asien när såret läkt och jag behöver mental styrka och rehab.. Ligga på en strand och få massage... Det kanske gör att jag tar mej igenom en gång till..

Jag som hade tänkt baka idag,,, av detta blev intet,,

I stället så tog jag och Marina en tur in till CityGross på V.I.P.-kväll ,,,,herregud vilken röra av folk och vagnar... Vi gjorde väl ett par "fynd" så att det blev mödan värt...

Nu tror jag att jag ska sätta mej ner och snickra på mitt testamente så att det är klart fall jag inte överlever de "små fina nålarna"

PUSS

Kladkakemuffins

Smaka på ordet.. KLADDKAKEMUFFINS.,, det får smaklökarna att dra igång och sötsuget gallskriker,,,
I två dagar gick jag och sög på det, kollade torrvaruskåpet.. allt fanns hemma, jag behövde inte ens gå och knacka på hos grnnen för att det fattades ett ägg eller att det fanns dl för lite mjöl..

I går kväll åkte Tobbe iväg ett ärende och DÅ!!!! ... jag slog till fram med vispar bunkar och hela köket förvandlades i vanlig ordning på två minuter till en (vad jag inbillar mej) en livsmedelsbutik där en bomb briserat.. Min gamla chef på pizzerian i norrland sa alltid att han var helt förundrad över mej och min jämnåriga kollega, runt henne var det rent och snyggt tom i värsta ruschen och runt mej var det totalt KAOS av skinka, räkor, ost och tomatsås överallt... Men till mitt försvar (och förmodligen orsaken till varför jag alltid fick stå i baket i ruschen) var att hon fixade två pizzor varje kvart och jag sex stycken på samma tid... (jag ska återkomma i en senare blogg om min tid på pizzerian i Rosvik, dom här raderna väckte massor med minnen till liv)
Men nu åter till KLADDKAKEMUFFINS:arna... Jag hade hittat ett recept på nätet som hade fått så många bra betyg över smak och lätthet att baka... MEN alla var överens om att sockermängden 4,5 dl till 10 muffins var överdriven 3,5 dl var alldeles nog...
Nu hade jag alltså dragit igång jag vispade,smälte och rörde ner i vild förtvivlan opps det råkade hamna 1/2 dl kaka i denjust färdigdiskade maskinen som stod lite öppen för avsvalning resten hamnade på mej... tur att jag hade gott om det det var bara att måtta upp på nytt,
Jäklar mjöler kom med sån fart ur bunken att en stor del av mej och golvet färgades vitt
hmmm... hur var det nu hade jag satt i vaniljsocker troligtvis för burken stod öppen och det fanns spår bredvid..Ha ha tur att det syns vad man gjort då blir det ialla fall inte dubbelt..
Men nu skulle dom ner i den färdiga muffinsformen med 12 hål det gör ju inget om två är tomma.. MEN!!!! när jag hade fyllt tio hål till dryga hälften så var det minst lika mycket smet kvar... Jaja det var ju bara att fylla i de resterande och ta fram en ugnsfast form och slå i resten..
Detta framkallade ett gammalt minne som jag ibland har försökt förtränga men mina vänner från "stenåldern" älskar att höra om så det får nog aldrig begravas i glömska:

Jag har nog bertättat tidigare om att jag blev mamma som ung När jag var 19 år hade jag två små underbara tjejer som jag skulle ansvara för och försöka ge ett någorlunda normalt liv. I det var jag ganska säker på att det ingick att kunna baka ock laga mat,,, det var bara att försöka. Med tanke på mina sparsamma besök i skolan på högstadiet så var hade jag inte varit någon hängiven besökare i skolköket,, kort o gott jag hade aldrig bakat bullar,,, men hur svårt kan det vara.. ??
Jag hittade ett recept på en ½ l mjölk och jag bakade enligt min sambo och våra vänner t.o.m min argsinta svärmor var tvungen att säga att dom var goda...
Herregud vad enkelt MEN!!! de tog ju slut på en kväll, så dagen därpå tog jag mina barn i vagnen och vandrade till affären och inhandlade på nytt vad som behövdes... men nu skulle det inte ta slut på en kväll.. (vi hade stor frys)..
Hem och starta hushållsassistenten jag hade fått i julklapp för just såna här ändamål, fram med papper och penna för nu skulle receptet omvandlas .. få se nu ?!? hur får man en deg på ½l mjölk att bli en deg på 5 liter (ja fem liter)...
Nu var det bara att börja.... oj!!! assistentbunken blev visst för liten jaja jag hade fler bunkar..
Till slut var hela köket fullt av bunkar som jäste och jäste och jäste.. Jag var tvungen att ta till djuptallrikar och kastruller något bak blev det inte,, Ner med all deg i soppåsar och ut i sopsäcken,,, hela köket var fullt av nerskitad disk och degrester som luktade mäsk..
När min sambo kom hem höll han på att få slag redan ute på gården,,, Någon eller något hade gömt sig i sopsäcken,, set prasslade i pappret och det rörde sig sakta... Han rusar in i huset för att få en förklaring när han kommer in tvärstannar han i dörren och bara gapar över förödelsen.. Hela köket som en krigszon tonårsmamman gråtande i röran med två små hsteriska barn som varken fått mat eller torra blöjorpå flera timmar pga degjakt... Behöver jag tala om att den enda storbak som blivit sen dess är den jag har med mej vart än jag går,, (kanske som en påminnelse)

Jaha ja nu var det dags att grädda KLADDKAKEMUFFINSARNA... 15 min i 160´ Är det någon som tror på att dom var klara på den tempen på den tiden... ICKE.!!!
När de till slut blev klara gick dom inte att få ur formen hela...
Men för information ska sägas att förödelsen blev god,,,
Tobbes kommentar var: "Bakning är det din grej? "
Jag lär aldrig bli konditor med små vackra skapelser...

Jag har fått frågan varför jag bloggar så sällan... Förstår ni nu!?!?! Det svävar iväg..
Jag är specialist på att få en relativt kort historia lååååång,,,

PUSS

Lördag i Valbo

Det var svårare än jag trodde att få kontinutet i bloggandet... Medan jag låg i sängen och följde allt på tv så gick det bättre..

Vad har hänt sista tiden... Förra veckan tog jag och urmodern en tur upp till Ume för att hälsa på, det var riktigt trevligt att vara fyra generationer samlade på ett ställe och som vanligt så bjöd Sussie och Fredrik på sin fantastiska gästfrihet.. Att vara några dagar hemma hos dem är rekreation för själen... Det är lugnt, skönt och nu för tiden även underhållning i form av Lilla Penny som förgyller tillvaron för alla i sin närhet.

Själva resan var oxå trevlig med stopp för mat i Gnarp på både upp och nedresa (nej vi har inte åkt uppochner, vi hade alla hjulen på vägbanan). Vi tog även ett stopp i Östra Birsta nya shoppingtjohejset utanför Sundsvall,,

När vi kom fram fixade vi Tobbes fångade regnbågar på saltbädd med sikromssås och pressad potatis... Det verkade gå hem i stugan...

När jag kom hem igen hade Tobbe fixat vinter på altanen och satt upp plasten så att snön hålls på utsidan.. Riktigt bra blev det, han bytte ut en del av den armerade plasten mot genomskinlig vaxduk så att nu kommer det in mer ljus än tidigare..

I veckan har Tobbes ättlingar varit flitiga besökare vlket alltid är trevligt... och det är så mysigt att träffa Lilla Nova som utvecklas i raketfart..

Mina största grubblerier för tillfället är NÄR jag ska göra min andra operation... För närvarnde känns det ganska skönt att kunna gå utan kryckor och värk. Men snart kommer det väl att vara ett he-te i det andra knät så det är väl bara att ta tjuren i hornen. Dessutom så hägrar det en resa till Thailand i mars om det är möjligt så det vore väl det samma att vara opererad och hopläkt då..

Priserna på resor har börjat dala nu så kanske kanske det är möjligt... JAG VILL!!!!!!

Som jag nämnde tidigare så blir det inte allt för mycket TV numer men självklart följer jag Ensamma mammor som söker töntiga bönder och IDOL... Blev besviken igår när Eddie fick det REZpass som Reza borde fått.. Hon har bra röst men ingen förstår ju vad hon säger eller sjunger...och Eddie har mer IDOL-charm...

Men en till som har charm är min älskling...... Här var han som liten:

Nu ska jag krypa ner i bingen och slumra ha det gött
PUSS