Höst...

Nu har hösten anlänt... luften är hög och klar... Träden är otroligt vackra, jag förundras över hur otroligt¨många färger det finns på höstens palett.
Jag är avis på alla som kan komma ut i skogen och plocka trattisar och även alla dessa underbara gula kantareller.. Hoppas att nästa år också blir ett svampår..

Något positivt med mitt stilla liv de här senaste veckorna är facebook... jag har fått kontakt med folk jag inte träffat på flera år några t.om 40 år... Helt otroligt.. Ett par klasskamrater från låg och mellanstadiet i Torsviks skola på Lidingö.
Några gamla kompisar från tiden vi åkte raggarbil i stockholm...
Men även släktingar som jag tappat kontakten med,,, även om man kanske inte börjar om att träffas så är det i alla fall kul att se och höra hur livet tett sig för dem..
Jag har kontakt med lite folk från Rosvik och det känns riktigt bra att hålla sig underrättad om vad som händer "hemma i byn"...
Dessutom har jag ju full koll på vad som händer mina syskon, syskonbarn, mina barn, bonusbarn, barnbarn och min mamma...

I söndags var vi till Karlholm på årets näst sista Bilbingo. Vi tutade in en femhundring...
På söndag planerar vi att åka dit och tuta in 30.000 kr.. Sen är det bara att boka den tänkta Thailandsresan i vår tillsammans med Sandra o Sagge och ev grannarna.
Vi var på Koh Chang när vi fyllde 50 jag och gubben,,, vi var inte helt begaistrade,,, visst var det fint, god mat och billigt...men men...
Nu tänkte vi ge Phuket en chans att överbevisa för oss att det är paradiset på jorden..

Jag ska avrunda det här nu för Anna Phil börjar om några minuter, andra delen av två, det får man inte missa... Det skulle vara lika illa som att missa Anna Anka och
det gör man ju inte...
Hon har ju dykt upp lite överallt, hos både Aschberg och Skavlan har hon briljerat med sin "charm och intligens"
Tack för mej o hej...
PUSS

Ute i det fria

Jiiiiha! Nu har jag haft några dagar som känts som en väg tillbaka..
I onsdags följde jag med min granne och några av hennes arbetskamrater ut... Först var vi på Asian Kitchen och åt tre-rätters.....det var såååå gott.
Efter det var vi på bio och såg "Flickan som lekte med elden" nr två i Stieg Larssons triologi.. den var kanonbra precis som den första,,
Den här gången kunde jag inte låta bli att tänka på ett program jag sett på tv om att Stieg Larsson skulle ha haft Astrid Lindgrenfigurer i åtanke när han skrev...
Att Lisbet Salander skulle vara en vuxen Pippi och enMikael Blomqvist skulle vara Mästerdetektiven Blomqvist.....
Paralellt med detta är Pippi (Inger Nilsson) på straffläger i Malasya med en massa kändisar... nej nu drar det här iväg...

I går föreslog Tobbe att vi skulle ta husvagnen och åka iväg och fiska... Sagt och gjort han hämtade vagnen vi packade mat och lite kläder, sen drog vi iväg till Ljustjärn. Väl där tog han med sig Zigge ut en stund för lite fiske och jag slängde mej omkull och vilade..
Någon fisk blev det inte men en riktigt trevlig kväll med kortspel,,, Det var mysigt att campa, det var kolsvart ute och varmt och skönt i vagnen,,, Jag sov minst lika bra där som hemma i bingen.

Hemma igen hann jag se gårdagens idol på nätet,,, måste ju se hur det går för Patrik Öhlund 37 från Pite, en gammal bekant med riktigt bra pipa... men han är nog för gammal för att kunna bli idol 2009..
Sen var det dags för Kändisdjungeln final jag tyckte nog att den mest imponerande var Jannike Björling (fd fru björn Borg) hon har inte bangat för nåt... Men mitt hjärta bankade för grisbonden Karl-Petter ... Han vann!!!!!
Nu ska jag slå igen mina blå ,,, natti natti
PUSS

Gröna Vågen

Vaknade vid 8-tiden i morse och trodde för ett ögonblick att jag kastats 30 år tillbaka i tiden...
Jag är född på Lidingö och bodde där upp i tonåren, sen flyttade jag till Piteå vilket blev en omställning för ett asfaltsbarn... Men inte så stor som den som kom 1978 då vi bestämde att bli någon slags "gröna vågare"... De tre mest kalla platserna i Sverige (på den tiden) var Nikkaloukta, Katterjokk och Myrheden och självklart så blev det en av dem...
Myrheden... smaka på den... Men lika kall som den var på vintern lika varm och myggrik var den sommartid.
Men det var en häftig känsla vi köpte ett hus kontant 15000 kr med 7 hektar tomt, fiskerätt i Byskeälven och lantbrevbäring...
Barnen var 3 och 1½ och nu skulle de få den skolning i natur som jag aldrig fått...
Det var sommar och det var enkelt, nära och kära kom från alla håll och tomten såg ut som en campingplats,,,

Jag minns speciellt ett tillfälle när jag skulle leva ut mina lantliga lustar... Min dåvarande svärfar var potatiskungen i Rosvik och han hade lärt mej att sätta potatis, vilket var lite för sent på säsongen. Så jag bestämde mej att testa lite lättare odling...
Det fanns en lanthandel i byn med utlämning för systembolag vi hade bok och varubuss egentligen var servicen där bättre än i Valbo 2009...
Hur som helst jag begav mej till Lennerhalls butik för att inhandla vad som behövdes för odlingen.. Redan mitt intäde i butiken såg han på med skepsis min dialekt var ju fortfarande med Liiidiiingös långa i:n...
Jag stegade fram till den lilla grönsaksdisken och började rota bland morötterna hittade ej vad jag sökte så jag frågade: Ursäkta har ni inga med trådar?
Han: -Inga med trådar?!?!?
Jag: -Ja med trådar, eller måste man fixa så det blir trådar själv?
Han: -Fixa själv???
Jag: Aaa ,, jag hade tänkt odla grönsaker så jag behöver bla lite sättmorötter men du verkar inte ha med trådar...
Han: ?!?!?!?!? total tystnad sen vände han om och började pyssla med annat
Jag måste även i sammanhanget berätta att telefonlinjen var under all kritik och man var sällan själv på linjen så samma eftermiddag så fick vi höra i vår telefon handlaren berätta för någon om den tokiga varelsen som flyttat in och att ho var nog minsann påverkad av både det ena och det andra för det visste han...

Hur ska jag nu knyta ihop detta med mitt uppvaknande i morse.. jo.. en vintermorgon i Myrheden vaknade jag och tittade ut i det gnistrande landskapet det var rimfrost både på in och utsidan på fönstren säkert 25-30 grader minus och gården var smällfull med renar... tusentals.. jag var helt förskräckt livrädd heter det nog... jag trodde de skulle invardera huset och ta mina barn... Den dagen vågade vi oss inte ut..
Men i morse.... nej det var inte rimfrost och ej heller renar... men något liknande
Zigge satt i soffan stirrandes ut och där.... utanför staketet var det säkert 50 dagisbarn skriandes hoppandes lekandes och en gammal rysning gick genom kroppen..... Tänk om de invarderar och tar min hund..... Dom är nämligen i likhet med renar totalt opålitliga runt vägar... De kan vända mitt på de vandrar i total avsaknad av vett och skrämmer livet ur trafikanterna... Fördelen/skillnaden mellan 50 barn och tusentals renar är att renarna är totalt tysta.. man kan höra en bjällra men det är allt....
PUSS

AA

Har i kväll kommit fram till att många viktiga....bra.... intressanta saker har initialerna AA
Anita Averbäck
Allmänna Arvsfonden
Anonyma Alkoholister
men framför allt och alla
Anna Anka
Tänk att livet har förändrats så drastiskt på så kort tid... Jag längtar till måndagkvällarna då hon dyker upp med sina djupa, sunda värderingar..

Lite irriterande är de andra två Agnes Nicole Winter och Maria Montezani får stjäla så mycket programtid från henne,,,, men å andra sidan så bidrar de ju till djupet i programmet.
I kvällens avsnitt ägnades säkert tio minuter till att fördjupa oss i svenska gula ostkrokar. (Maria) och ett fantatiskt inslag om att lägga ansiktsmask med 24karats bladguld (Agnes)...

Anna förklarade i tydliga ord om att de flesta som hade hamnat i smöret i Hoolywood hade gått sängvägen men inte hon...Vilken sund kvinna... Paul måste vara stolt över sin fru som säkert höll på sig tills de varit till prästen...
Tack Anna A för att du finns

PUSS

Mina olika jag

Jag har så mycket tid att grubbla..lite för mycket känns det som ibland...

Just nu funderar jag på mina olika jag:

Mamma: Jag har varit mamma sen tonåren, så det känns som mitt specialområde..hehe vilket skitprat.. Att få sitt första barn vid 17 års ålder och inte hinna fylla 19 innan nästa kom var riktigt tufft.. Bara tänk.. jag hade barnbidrag och bidragsförskott för mej själv och mitt barn... Jag var barnslig och omogen och så ung att jag inte för en sekund var orolig för spädbarnsdödlighet eller rädd för att lämna barnvagn med sovande barn utomhus utan direkt tillsyn...

Jag kan nog säga att jag har en bra relation i dag till mina vuxna tjejer,,, vi har en sund kontakt ..inte varje dag men vi vet var vi finns och vi trivs med att träffas,,,

Jag älskar mina döttrar mer än jag kan beskriva i ord och jag hoppas att livet kommer att vara snällt mot dem....

Här vill jag peta in mina bonisar...: Ante, Sandra och Emma som är min sambos barn,,, vilka jag kommer riktigt bra överens med men som vi har lite olika mycket kontakt med..

Min äldsta dotter Sussie har i år fixat ytterligare ett jag åt mej...

Mormor: Jag är mormor åt lilla underbara Penny Signe Johanna Averbäck... den lilla bloggarprinsessan,,,
Helt otroligt vilken kick det var att bli mormor,,, Jag får ofta MMS med joller vilket kan rädda en hel dag,,
Hennes utveckling får jag följa på Facebook och blogg...

Jag hoppas att jag snart är pigg nog att kunna besöka henne....








Matte: Jag är matte till Zigge (bilden), som tidigare i dag fick en egen blogg....



Moster/faster: Jag är moster till Isabelle och Nicholas (bilden) min syster Helenes barn. Vilka det känns som att jag håller på att etablera en relation till. De bor i Skåne så det blir väl inte att man ses så ofta man önskar... Jag vill även här önska min syster lycka till med hennes nystartade verksamhet sin parfymbutik.

Jag är moster till Jennie, Elin och Alexander som är syster Marias barn och som varit mycket med mej när jag bodde i norrland... älskar när dom ropar Moster!!! det får mej att känna mej speciell nästan utvald...

Faster: Jag är faster till Nattis, Robban och Johnne som är bror Peters barn... och bonusfaster till Angelina och Alfred som bor med bror Johan...






Sambo: Den svåraste uppgiften av alla... Jag trivs jättebra med min sambo Tobbe, som jag träffat i vuxen ålder via internet,,, Vi bor i ett radhus i Valbo utanför Gävle. Vi har det lugnt och skönt utan hemmavarande barn bara en hund.. Han jobbar som "trucker" och det trivs vi nog bra med båda två.. Före operationen så följde jag med honom ibland till Norge och skåne. Ibland åker han och är borta några dagar, då får jag rå mej själv, vilket oxå kan vara skönt..
Vi gillar att resa båda två och nu hoppas vi att komma iväg en sväng till Thailand i vår, med hans dotter o sambo..
Men som alla andra har vi med och motgångar.. men det är väl det som är själva livet..
Det här var lite om mina olika jag....
PUSS

ZIGGE

Halvsitt-ligger i min sköna motordrivna Kungs-säng och kollar på dagens fantastiska TV-utbud..

Som vanligt är det mest amerikanskt gråt-gap o skrik..

På golvet nedanför ligger min allra bästa vän, min tvååriga Goldenkille Zigge...

När livet känns mörkt och trist behöver jag bara titta på min ljusa underbara hårboll så kommer han med en leksak eller sin bäbis-filt.. Han kan inte förstå att inte jag är lika sugen som han på att stoppa den i mun och vandra runt..

Sen jag kom hem från sjukhuset har han inte lämnat min sida annat än för sina dagliga promisar och för en del boll-bus i trädgården...

Grannarna på ena sidan kallar honom för kvarterets vaktis... Han står vid grinden och har full koll på allt som händer i kvarteret..Han skäller aldrig är bara glad och jättesocial...

Grannarna på andra sidan kallar honom för "Rubbade Runar"... det började nog med att hans ben växte snabbare än förståndet... Men dom gillar honom också...

Nu ska jag se på Ty Pennington...

PUSS....

På väg upp ur hålet...

Nu har jag haft uppehåll ett par dagar från min blogg... vilket inte beror på skrivkramp.
Snarare en depression, livet började te sig i allt mörkare nyanser..
Att gå på bio och smarra på popcorn till en spännande/romantisk/humoristisk film är ju ett rent nöje,, medans att smarra på värktabletter till utbudet i tv med Anna Anka i spetsen känns som att man är på väg ner i ett svart hål (kanske Ronjas djävulsgap)

I söndags fyllde som sagt mamma år och hon var deppad för att uppvaktning verkade utebli men kanske mest för att hennes stora gläje och förmodligen kärlek också verkade utebli... Han var på turne i västergötland och hörde knappt av sig.. MEN på lördag em dök han upp och nu vände hennes svacka...
På söndagen var vi på köpis och inhandlade blomma med tillhörande kort från barn, barnbarn och barnbarnsbarn att uppvaktning kommer. hon hade bakat tårta och blev nog glatt överraskad att det kom ett helt gäng..

Måndag gick åt till att besöka HVC och till min glädje så hade opsåret äntligen sluta vätska och infektionen krypit tillbaka,,
Sen var det bara hem och vänta på vad som förmodligen kommer att bli höstens snackis number one ohotat... Ssvenska Hollywoodfruar...
Så "glamouröst" Maria Montezani for runt och hyperventilerade över att en bekant ev kunde ha hört henne säga något ofördelaktigt om hennes röst eller hår...... What a shame
Den andra fjollan som måste lära sig hantera skjutvapen för att få lite kvalitetstid med sina söner...
Men spjutspetsen i gänget Anna Anka ...bara namnet får en ju attt dra på munnen och tänka massa konstigheter,,, det går väl an i USA men att ringa ett flygbolag eller myndighet i Sverige...
Ja,ja i alla fall så är hon nog den i särklass olyckligaste kvinna jag har sett och hört på evigheter... Kände t.o.m att mitt onda knä var en baggis i sammanhanget,,, tänk att komma hem efter en lång dags shoppande och upptäcka att parfymflaskorna inte är rätt placerade eller att speglarna inte låter tjitjing..huu så hemskt.. Men jag vet inte om de ens hade försökt att dölja hennes olyckliga själ...
hon trodde att barnflickan var avis på henne hon tyckte att mannens fans som betalade hennes livsföring var mesiga.. Helst av allt ville hon vara hemma i LA och glittra men hon var tvungen att följa med sin man på allt Han betalade för sitt kuttersmycke och hon visste att ta betalt.. Men lycklig...??? NEJ!!!!

Men nu till det som har varit riktigt bra och fått mej att börja klättra uppåt ur "djävulsgapet"... I går morse vaknade jag av ett MMS från en jollrande Penny vilket bara det nästan räcker.. Strax därpå ringer det en sköterska från Bollnäs som specialiserat på efterarbete av knä och höftledop.
Hennes första mening var hur har du det i he-tet ? Sen berättar hon för mej exakt hur min månad varit med allt vad det innebär med värk, förtvivlan, sömnbrist och knaprande av "smärtisar" hon berättar om svårigheten att hitta exakt den ställning som funkar att ligga i och hon prickar in allt... Jag bara gapar och håller med... det enda hon inte visste var att såret var infekterat.. Hon visste att jag åkt ambulans med djävulsmärtor och hon visste också varför.. En apelsinstor svullnad bor i mitt knä och den får inte plats men som vilken parasit som helst har den tagit sig plats och nu är det min sak att få ut den...
Hon gav mej några tips om vetekudde i frysen som man tar ut efter ansträngning kyler ner som vilken fotbollslirare som helst.. Hon berättade att det var ok att tugga värktabletter men tipsade om att skriva ner dom på en lapp och vips kanske man hoppade över en eller två..
Men framför allt gav hon mej hoppet tillbaka ... hon sa att det var helt i sin ordning att gråta.. Hon hade varit i kontakt med min op.läkare och dom ansåg att det var i stort sett misshandel att jag fått vänta så länge och därför så behöver jag bara lyfta luren när jag är redo för nästa...

Nu har jag inte tid längre för då missar jag vem som blir utröstad ur TOP MODEL.....
PUSS...

Sök o finn

Ännu en dag framför tv:n... Ganska märkligt vilket utbud vi betalar licens för... Bonde söker fru.. ensam mamma söker.. ungkarl söker... unkarlstjej söker.. fasiken vad alla letar..
Fick en gång lära mej att lägga en sax och en nyckel på en fönsterbräda så skulle man snabbt hitta det man letar efter... tro´t eller ej men det funkar Vore inte det något för alla sökande att ta efter så slapp de lämna ut sig i tv
Dom kan gå under benämningen "sök och finn/stick o brinn"
Men ett nytt "lågvattenmärke" som förmodligen kommer att göra succe Kändisdjungel.. så urbota dumt och äckligt att man bara måste se det.. Ganska förutbestämbart vem som ska röstas fram att äta snusk och begravas levande.. I morgon ska en Östermalmsbimbo äta ögon och testiklar.. Hennes uttalande i kvällens avsnitt kvalificerade henne att göra resterande utmaningar.. Det var konstigt att killen från Säffle var smart.. med tanke på hans dialekt...MEN HALLLÅÅÅÅ....!!!!

I morgon fyller min mamma 75 år vilket känns konstigt för henne som känner sig ung i själ o sinne... Det är konstigt för oss också... men konstigast är att vi av olika skäl inte kan fira henne på plats med pompa och ståt.. det är hon värd... Men de flesta bor ju så långt ifrån och jag lever ju mitt liv som ett slakt för tillfället.. Men kommer tid kommer råd...
Grattis i alla fall...

Kära Dagbok

När jag var i tonåren skrev jag i allra största hemlighet dagbok som gömdes under madrassen.. Man var livrädd att nån skulle hitta den och tjyvläsa...
I dag heter det BLOGG och den ska vara så öppen som möjligt och helst ska så många som möjligt oxå läsa den,,
Redan för några år sen började min mamma blogga på e-kontakt och jag funderade om hon blivit galen..
Nu har det altså drabbat mej med..
I natt låg jag och vred mej med knävärk till kl 04 och tyckte synd om mej själv... men ännu mer synd om Zigge min underbara hund... Varje gång jag lät eller försökte ändra ställning kom han med tröst.. När jag vaknade på förmidagen hade jag tre bollar en mjukisnalle och hans bäbisfilt i sängen, han hade kämpat tappert för att trösta sin "ämliga" matte.
En tröst i bedrövelsen är att jag kan följa mina nära och kära på Facebook... Tack alla ni som uppdaterar så jag vet vad ni gör.. Jag älskar att hitta små inlägg om mitt underbara barnbarn som redan vid 4 månaders ålder tillhör Facebookgenerationen + att hennes mamma hjälper henne att blogga så med 50 mil mellan oss känns det som att vi bodde grannar,,, det är bara lukten jag missar.. (kanske tur för sist handlade hennes blogg om bajs på skötbordet)
Men tusan oxå nu missar jag ju TopModel....

Som ett slakt

På söndag är det en månad sen de sågade mejslade och fixade mitt sen tio år onda knä..
Nu får jag leva resten av mitt liv med "knä-leds-protes"som kommer att tjuta i passkontrollen... Hur förklarar man det i Grekland... ;Kalimera ont ajaj i parakalåknä... eller i Thailand: Pad Thai knä paj..
För tillfället känns det som att det blir nog aldrig aktuellt igen, jag ligger i min nerburna säng i vardagsrummet som ett slakt..
Jag vet allt om Projekt Runaway och deras collectioner Jag har sett Tyra Banks alla poser och hört Ty Pennington vråla: Move that bus och sett amerikanska manniskor slänga sig på asfalten skrikandes studsande
Ellen dansar med publiken och Rachel Ray steker flottiga hamburgare till publiken... fast mest ser jag fram emot att få se Anna Anka och de andra två svenska Hollywood-hemmafruarna kickar personalen om det är tandkrämsfläckar på tandborstmuggarna... men nu måste jag sluta för om tre minuter börja 2½ män... Herregud hur ska jag hinna med allt...