Hösttankar

Det är näst intill deprimerande att vakna varje morgon till regntunga skyar... Jag längtar till sol och värme...

Men skit i det..

Nu kan jag börja om att blogga, jag har en ny PC... en mini och den är rosa... den är dessutom söt som en liten karamell... Den är även utrustad med webkamera så att jag kan följa mid älskade barnbarns utveckling... med bild...

Tobbe läste på alla lappar om prestanda och jag kollade design... Vilket team vi bildar..

Varför har jag en ny Pc... Jo därför att min ramlade i golvet,, det sista som hände innan jag flyttade upp sängen på övervåningen igen.

Nu hoppas jag att min hemförsäkring med "drulle" ska ersätta det mesta av kostnaden annars är jag blåst på en stor del av min reskassa... Men i så fall är mitt försäkringsbolag blåst på en kund...

Men som sagt nu är jag tillbaka på övervåningen och det går riktigt bra.. Jag skuttar väl inte i trappen men jag förflyttar mej bättre upp och ned än före operation.. och det är väl det som räknas...

Dom har ringt från Bollnäs och undrat om jag är redo för nästa knä... Men jag backade och bad dem vänta till efter nyår... Men nu börjar jag tveka och undrar om det inte vore detsamma att ta tjuren vid hornen och avklara detta en gång för alla..

Jag skulle ju vilja vara klar i mars och kunna resa till varmare trakter,, Thailand tex..

Det värsta med allt detta är ju att jag har tappat kontrollen över alla TV-program... Men jag vet ialla fall vad ensamma mammor och kärlekskranka bönder håller på med.. samt att jag har full koll på IDOL... Men Topmodeller, Ellen Oprah Dr PHIL och Ty Pennington är lämnade åt sitt öde... Men jag saknar Anna Anka... Hon lämnade ett tomrum efter sig..

Men det är skönt att kunna leva nästan normalt igen.. nu saknar jag bara en motionscykel så att jag kan bygga upp lite muskler i mina ben. Pappa har sagt att jag får låna deras om jag hämtar den....Min vän "Snut-Mari" har lovat att försöka få upp den från Lidingö nästa helg sen är det bara att "räjsa"

Jag vill passa på att tacka min älskade dotter Sandra som skickade ett blombud med vita liljor åt mej med ett litet kort om att hon saknade och älskade mej... Vet ni hur mycket det värmer...?