.JPG)
Tiden går... just nu är jag mitt i mellan två händelser,, det är 45 dagar sen jag opererade knä nummer två.
Det känns som om minnet sviktar,, jag tycker att den här rehab tiden har varit värre än den förra. Min sambo säger att det har gått lättare utifrån vad han sett och upplevt. Den stora skillnaden är väl att den här gången har jag ett friskt knä att stödja mej på.
Jag tycker att jag var mer aktiv i höstas, två gånger i veckan var det bil-bingo men om jag läser min blogg så verkar jag ha sett mest på TV.
Bil-bingot gav i alla fall en del, vi vann ganska bra.
När säsongen var slut så hade vi (min granne Marina och jag)6500 var i vinst (då hade vi spelat gratis hela sommaren).
Vi beslutade att lägga vinsten på en resa, det har vi gjort, det är 46 dagar kvar tills vi kliver ombord på ett Thai-air plan till Bangkok.
Därifrån ska vi ta buss till Hua Hin där vi stannar i två (ev tre) dagar innan vi drar vidare till Phuket. Vi har bokat tre nätter på ett hotell på Karon Beach sen är det lucka igen, Den har vi lämnat öppen för en ev resa till Kho Lanta eller PhiPhi.
Vi har bokat de sista två nätterna på ett 44 våningar högt hotell i Bangkok. Vi har siktat på att åka tåg Phuket - Bangkok.
Jag tror att vi kommer att få det riktigt trevligt,vi har varit i Parga tillsammans för två år sen och det var toppen.
Gubbarna får stanna hemma men vi hade inte tänkt att de skulle bli lottlösa.
I stället för varsin T-shirt så ska de få varsin liten Thailändska. Så det blir väl dom som får gå och vaccinera sig..
Jag längtar efter Thaimat och att få massage och att bara få komma till värmen.
Här är det ju "Vintrarnas Vinter" kallt och massor med snö.
Sen jag bloggade sist så har det skett en del förändringar i "vår" närmaste familj.
Tobbes bägge döttrar har separerat vilket är så tråkigt att det är svårt att ta till sig. Sandra har flyttat tillbaka till Forsbacka och henne saknar jag så otroligt mycket, vi hade nästan daglig kontakt innan och det känns riktigt tomt nu.
Kontakten med Emma känns oförändrad och det känns bra ur eget perspektiv men det känns tråkigt att det har tagit slut pga att det finns ett barn med i bilden.
MEN!!! man ska inte hålla ihop bara av den orsaken..
Jag önskar alla fyra ungdomar lycka till.
Mina egna tjejer verkar lunka på och det känns tryggt och bra. Snuppestor ska snart lämna hemmets trygga vrå och ge sig ut och jobba igen, säkert jobbigt men inte desto mindre nödvändigt. Jag vet hur man blir när man går hemma för länge...
Jag ska försöka ta mej i kragen och sätta mej och blogga lite om gamla lite roliga minnen, för här i sängen framför tv:n händer inte så mycket,,
PUSS
